Skip to content

Att komma ut

27 september 2010

När jag möter baptister från Europa, som nyligen i Rom, slås jag alltid av den missionsiver som många har. Och då menar jag minst lika mycket lokal som global mission, de vill komma ut. Ibland kan jag uppleva det som väl aktivistiskt och ensidigt ”proklamatoriskt”, d v s det finns ett starkt fokus på att med ord förkunna evangeliet för andra. Jag inser dock att jag har en hel del att lära också av ett sådant förhållningssätt. Men jag gläder mig också åt den breddade missionssyn som finns bland många baptistgrupper i Europa; evangeliet ska förkunnas i ord och handling. Vid rådsmötet i Rom framhölls att många församlingsplanterare var involverade i sociala projekt och det betonades att grundmotivet för sådana handlingar alltid måste vara Guds kärlek till människor, inte ”medlemsvärvning”. Samtidigt tror jag att vi är överens om att det bästa som kan hända en människa är att hon får lära känna Jesus Kristus; det är alltså en diakonal handling att hjälpa människor att finna Kristus. Vad jag skönjer är alltså en god helhetssyn. På det hela taget är just helhet något som blir ett starkt intryck från EBF-mötet; det talas med samma entusiasm om evangeliserande förkunnelse som religionsfrihet och mänskliga rättigheter. Med stolthet lyssnar jag på Christer Daelander som arbetar 20% för EBF (fast SB betalar) med just dessa områden; att sätta nageln i ögat på politiker som lovar runt men håller tunt när det gäller frihet för inte minst baptister i vissa delar av Europa. Lika fascinerande är det att höra berättelsen från The first baptist church of Baghdad (jo de tillhör också EBF), som mitt i ett stort våldsamt kaos, där muslimer är i självklar majoritet vittnar om Kristi kärlek bland sina medmänniskor. Baptismen i Europa är sannerligen en rik gemenskap att tillhöra.

Annonser
12 kommentarer leave one →
  1. David Axelsson permalink
    02 oktober 2010 15:43

    Per och Karin!
    Även om frågan, i sak, avgjordes på årskonferensen och att ämnet inte berörs i detta blogginlägg skulle det vara intressant för mig att veta hur ni och missionstyrelsen förhåller er till EBF´s resolution om äktenskapet.
    Vad är det som gör att Svenska Baptistsamfundets missionsstyrelsen inte kan uttrycka ”en för baptister gemensam ståndpunkt” om äktenskapet när det tydligen går bra i EBF?
    De skriver bla:
    ”Vi uppmanar baptister att i sin undervisning framställa äktenskapet som den modell inom vilken varje sexuellt uttryck mellan man och kvinna hör hemma utifrån skapelseordningen och Bibeln. Detta uttrycks i 1 Mos 2:24”
    På vilket sätt påverkar EBF´s resolutioner svenska Baptistsamfundet i allmänhet och denna resolution i synnerhet?
    Vad är reaktionen inom de andra europeiska baptistsamfunden på det svenska beslutet att det finns möjlighet till enkönad vigsel i svenska baptistförsamlingar?
    Tacksam om ni tog upp det i ett eller flera blogginlägg?

    /David Axelsson

  2. 04 oktober 2010 09:57

    Hej David!

    Ett kort preliminärt svar vill jag ge här för att sen återkomma i ett tydligare forum. För det första anser jag dina frågor bra och relevanta. Den fråga som jag funderar mest över är den om hur vi som medlemssamfund ska förhålla oss till en resolution av det här slaget. Som den nu är formulerad (den ändrades ganska mycket under vägen kan jag säga) är den i princip helt oproblematisk och skulle jag tillägga: intetsägande i relation till frågan om samkönad vigsel. Vad den säger är att äktenskapet är den form som män och kvinnor ska utöva sin sexutalitet inom. Den tydligaste applikationen är att samboskap inte är OK.

    Men det ursprungliga syftet var förstås att markera mot samkönade äktenskap; för många av delegaterna var detta en viktig fråga ur ett politiskt perspektiv; de ville i relation till sina parlament kunna driva frågan på ett sådant sätt att samkönade äktenskap inte skulle bli möjliga i deras länder.

    Problemet med resolutionen är därför att den knappast är någon tydlig hjälp för dem och att den har ett dolt syfte. Till detta kommer att den inte blev tillräckligt processad som jag ser det. Vi hade en bra samling kvällen innan beslutet togs där flera olika meningar och perspektiv lyftes fram. Jag hade önskat ett fortsatt teologiskt samtal om äktenskapets innebörd för att kunna fatta beslut i frågan. Så blev det inte och därför röstade jag emot. Inte för att jag i sak invänder mot själva resolutionen (utifrån min egen läsning av den), inte heller skulle det ha kostat mig ett enda dugg att rösta för, men hela situationen var alltför otydlig. Det var också det enda beslut som inte blev enhälligt.

    Vi har varit öppna om vårt beslut men frågan är känslig i EBF. Samtalet under konferensen var ett första bra steg mot att börja ta upp både homosexfrågan och samkönad vigsel. Jag tyckte att det gick förvånansvärt bra, men det är en bit kvar innan vi på allvar kan börja diskutera våra olika församlingars hållning. Jag uppfattar det så från generalsekreterarens sida att han för närvarande inte vill ha den diskussionen. Men han för å EBF:s vägnar ett samtal med oss om denna fråga. Huruvida han kommer föra den på ett nytt sätt efter att resolutionen är tagen vet jag ännu inte. Vi blev i alla fall inte uppkallade till förhör.

    Men den principiella fråga förblir mycket relevant: vilken betydelse har ett EBF-beslut i relation till ett enskilt samfunds beslut. Jag menar att man måste ta ett sådant beslut på stort allvar.

    Det som också händer i den här typen av möten är att det blir personliga samtal. Man får se dem som argumenterar och kan fortsätta utbytet i korridoren. Så blev mötet med en av de rumänska delegaterna viktigt för mig; han förklarade för mig hur rumänska baptister tänker och vilka förutsättningar som ligger bakom. Det var nyttigt för mig.

  3. David Axelsson permalink
    05 oktober 2010 22:18

    Tack för delsvar Per. Jag ser fram emot ett mer ingående resonemang i frågan.
    Du skriver att beslutet om äktenskapsresolutionen inte var enhälligt. Hur många fler länders delgater än de från SB röstade emot?
    Tolkar jag dig rätt att du röstade emot tillsammans med övriga SB-delegater?

    Du skriver att samtalet var ett ”bra första bra steg mot att börja ta upp både homosexfrågan och samkönad vigsel”. Är SB´s intention att ta upp den frågan och driva den i EBF?

    /David

    • Per Westblom permalink
      06 oktober 2010 14:47

      Karin kommer att kommentera och berätta om resolutionerna på vår hemsida, så jag hänvisar dit.

  4. Karin Wiborn permalink
    06 oktober 2010 20:03

    …och det ska bli, men i väntan på det kan jag svara på två konkreta frågor du ställer; En representant från Österrike röstade mot resulitionen liksom jag och Per. Jag uppfattade också den representantens kommentar i diskussionen som ifrågasättande vad resolutionen egentligen innebär, och om det inte skulle behövas ytterligare samtal innan en resolution antas. Det var också vårt skäl att rösta för avslag. Det kommenterades i samtal att det var första gången EBF överhuvudtaget samtalade om äktenskapet, och kanske vore det rimligt att fortsätta samtalet ytterligare innan en sammanfattning. SB driver inte på något vis frågan om samkönade äktenskap inom EBF, snarare tvärtom, vi befinner oss i mycket olika samhällen och jag anser att det som för oss samman, evangeliet om Jesus Kristus och hur vi kan förkunna Kristus i Europa är vårt gemensamma uppdrag inom EBF. Vi har varit måna om att informera EBF om lagändringen och vår process eftersom vi vet att det är en känslig fråga, men det är för information inte för att driva frågan.
    Som sagt; mer kommer på hemsidan!

    • 11 oktober 2010 13:10

      Hej Karin!

      Med intresse har jag läst samtalet på baptisblocken om äktenskapet. För mig tycks hela frågan mynna ut i en bibelsynsfråga. Har Gud i verklig mening uppenbarat något begripligt för oss människor? Naturligtvis måste man först ha bestämt sig för om man över huvud taget tror att det finns en gud/Gud och som kan uppenbara sig för oss människor. Om svaret är ett ”ja” (att gud/Gud finns) implicerar svaret nästa fråga: I vilken form har denna uppenbarelse nått oss människor? Är Bibeln denna uppenbarelse? Är Koranen denna uppenbarelse? Är Bhagavad-Gita denna uppenbarelse? Eller är all denna religiös litteratur bara olika sidor av samma uppenbarelse? Finns det olika grader av uppenbarelse? Hur mycket kan naturen betraktas som en uppenbarelse om skapargudens – om han/hon nu finns – avsikt med de skapade tingen och hela kosmos?

      Jag har ingen aning vilkens lags bibelsyn svenska baptistsamfundets ledning har. Det vore intressant att veta. Jag tror att samatlet kring olika detaljfrågor blir meningsfulla först när de olika deltagarna i samtalet har gjort klart för sig var någonstans man befinner sig i fråga om Bibeln. Av personlig erfarenhet vet jag hur viktigt detta är. Alltså: har gud/Gud gjort sig känt för oss människor?

      För länge sedan skrev Paulus till församlingen i Rom om judar och ställde följande fråga: ”Vilket företräde har då judarna,… Först och främst: Guds ord anförtroddes åt dem.” (Rom 3:1-2) Om man nu tror på Paulus så har Gud uppenbarat (även om han inte använder just det ordet här) sitt ord (vad han nu menar med det) för oss människor. Han hade t.o.m. utvalt ett folk som tydligen skulle ta hand om detta ”ord”. I grundtexten står det ta logia to theo, dvs. Guds ord. En hebreisk översättning av Rom. 3:2 översatter ta logia to theo med davar elohim. Och davar elohim i gamla testamentet används just om Guds uppenbarade ord, det ord som kom till t.ex. profeterna, se t.ex. 1 Kung 12:22; 1 Krön 17:3.

      Hur ska man då läsa detta ”Guds ord”? Samma Paulus har gett följande råd: ”I det som vi skriver till er ligger ingenting annat än det ni läser och även kan förstå. Och jag hoppas att ni helt skall förstå.” (2 Kor 1:13) Frågan är: kan man generalisera detta läsråd till att gälla ”Guds ord” både i Gt och Nt?

      Det vore intressant att veta hur baptistsamfundets ledning ser på frågan om Bibeln och dess auktoritet som ”Guds ord”, ett ord som enligt Paulus kan förstås, om man läser innantill!

      Synen på Bibeln har en avgörande betydelse hur man tacklar alla värde- och moral-frågor.

  5. 06 oktober 2010 23:15

    Tacksam om SB:s officiella kommentarer på hemsidan inbegriper svar på följande frågor, även uttryckta på ´www.klassiskbaptism.se:

    Kommer SB:s ledning nu ta avstånd från EBF därför att man brutit mot viktiga baptistiska principer om församlingarnas/samfundens frihet?

    Kommer SB nu att påverkas genom EBF(+SMK, MK) att åter närma sig en traditionell kristen hållning om äktenskapet?

    Kommer EBF nu av svenska baptister att framställas som en kärlekslös och fundamentalistisk rörelse?

    Kommer SB:s ledarskap nu i samklang med EBF att hålla fram äktenskapet mellan man och kvinna som en modell grundad i skapelseordningen?

    Kommer EBF:s resolution att få någon betydelse och konsekvens i Sverige?

    Om inte SB:s delegater röstat emot resolutionen hade de gjort tjänstefel utifrån SB:s årskonferensbeslut, enligt min åsikt. EBF antog just detta som SB avslog, både innehållsmässigt och principiellt. Ni är i era roller skyldiga att vidmakthålla SB:s avvikande läror i denna fråga. Så det skall ni ha beröm för(även om inte från Gud). Tycker Pers kommentar om ”intetsägande” framstår som inte helt ärlig. Resolutionens syfte indikeras tämligen klart för alla som inte vill dribbla bort just detta syfte.

    Det var ju trevligt för er att ni inte blev kallade till förhör. Det finns ju någon person i SB som har just denna erfarenhet.

  6. Christer Roshamn permalink
    07 oktober 2010 08:16

    Jag tar med stort intresse del av hur du kommer svara Karin. Du röstade emot resolutionen. Är det inte bra med ett tydligt ställningstagande bland baptister vad ett äktenskap är? Äktenskapet är helt unikt för man och kvinna. Det tycker jag och många baptister med mig i alla fall.

  7. Lars Göran Berg permalink
    07 oktober 2010 11:23

    Om jag uppfattar Karin och Per rätt röstade de liksom en representant från annat land mot det fastställa uttalandet.
    -väldigt intressant är att notera att likt en politiker som förlorat en omröstning så är argumentationen eller förklaringen; om de andra bara haft längre tid med oss hade de förstått bättre och inte röstat som degjorde och inte som vi vill.
    -värt att notera är den andra argumentationen som känns igen frånden svenska kärnkraftsdebatten på 80-talet. vi är eniga, mer eniga än vad som syns därför visade vi vår oenighet om enighet genom att rösta mot…
    -värt att dessutom norera är hur vi från SB argumnenerar om förhållandet mellan Bibeln och äktenskapet att #de andra# inte lever i ett sådant samhälle som vi … detta skall de ha kommit till ett annat ställningstagande om kristen biblisk lkära om äktenskapet.
    -Sålunda är SB ledning åter inne på en relativisering av bibelns ord och grund Argumentationen återkommer i ärende på ärende. Grunden för den planerade baptistiska utbildningen av islamska förkunnare så de bättre skulle kunna förkunna Allahs och profetens dogmer för sina svenska poselyter har exakt samma kärna och tankemässiga volter. själva systematiseringe av detta tänkande framkommer allt tydligare nu också i denna fråga.
    -Nu vet vi svenska baptister att Karin och Per röstade mot EBF för att de var mer för en gemensam hållning bara alla andra lyssnat bättre så hade de förstått hur rätt vi hade..
    -Tänk om det är motsatsen som gäller… att de faktiskt har något att komma med som vi inte kan ta in?
    -Måtte det inte vara så att vi blockerats av den politiska kontexten. Karin skriver ju faktiskt uppriktigt detta nästan rakt ut.
    -Ett nej var ett ja fast nästan ja ett nej om tiden vart annoprlunda. jaha.

  8. 08 oktober 2010 01:08

    Det känns som länge sedan ett Ja var ett Ja och ett Nej ett Nej i vårt samfund. Som tjänsteman styrs man att dribbla omkring med orden och drillas som en avancerad politiker. Sanningen blir kanske ett första försumbart bondeoffer.

    Den gemensamma ståndpunkten tillsammans med alla andra kyrkor i SKR, att äktenskapet bör vara ett begrepp reserverat för endast man och kvinna fick med formuleringskonst omvandlas till att äktenskapet inte bara kan vara reserverat för endast man och kvinna.

    Initiativet att aktivt bejaka de församlingars önskan som ville införa vigsel av samkönade par fick samtidigt omformuleras till att SB naturligtvis inte är för samkönade vigslar, eller emot, men vi hjälper gärna till att utforma ritualerna, men vi har absolut ingen åsikt.

    Principen att SB kan ha en gemensam åsikt i äktenskapsfrågan verkställdes genom agerandet i SKR. Principen fick sedan omformuleras till baptistiskt omöjlig när det gällde att ha en gemensam hållning i frågan vid årskonferensen. En tid efter årskonferensen uttrycks det nu åter möjligt att ha en gemensam hållning via resolutioner i EBF, men avslås ändå av processuella skäl.

    Principen om Guds ords auktoritet hålles fast på ytan samtidigt som en omfattande problematisering och ifrågasättande av raka enkla bibeltexter skall göra det omöjligt för läsaren att hävda att Guds ord har något auktoritativt att säga i frågeställningarna. De stolta parollerna om Guds ord skall bibehållas samtidigt som baptisterna med fast hand skall ledas in i gråzonsland där inga stabila sanningar kan finnas.

    Europeiska resolutioner kan tacklas med att det inte står där det som alla tycker sig läsa och att EBF:s uppdrag egentligen är något annat så ståndpunkten är perifer. Parallellt framställs som resolutionen mycket väl kunnat stödjas samtidigt som det röstades avslag, och som att man inte satt där som representant för sitt samfund med årskonferensbeslut i ryggen.

    Det är i allt mer invecklade resonemang man hamnar när ett Ja inte får vara ett Ja och ett Nej inte får vara ett Nej. Allt längre in i glidningarnas töcken och det krävs allt mer komplicerade och mångtydiga resonemang för att hålla färgen. Men vart tog det vägen, den raka sanningens evangelium, den frimodiga förtröstande tron på Gud och på Ordet, livet som byggde på enkelt lärjungaskap, det budskap som var trovärdigt och hållfast? Det försvann någonstans där i anpassningens tidevarv och gjorde sig alltmer osynligt där i kyrkopolitikens dimmor.

    ”Är jag så mänskligt svag i mina beslut så att jag säger ja och nej på en gång?” 2 Kor 1:17

  9. LGBerg permalink
    09 oktober 2010 11:30

    När jag läser om nej som avser ja som avser att vi inte är emot utan för men lite mer emot för andra har inte förstått lika som vi och inte haft sådana motiv som vi 2+1 europe tänker jag på Matt 5:37 som en liten tanke från en som inte heller tycker allt är så enkelt

  10. 16 oktober 2010 00:08

    Jag tycker att Karins uttalande är ganska bra.

    Bra är att hon markerar att SB är ganska unika, avvikande och befinner sig i tydlig minoritet bland Europas baptister.

    Bra är att hon uttrycker resolutionen som ett uttalande som handlar om homovigslar.

    Bra är att hon visar att EBF tar resolutioner i frågor som EBF tycker är extra viktiga, i detta fall alltså äktenskapsfrågan, och att det därmed handlar om andra länders oro över den utveckling som just de svenska baptisterna präglas allra mest av i Europa.

    Mindre bra är det indirekta resonemanget med undertonen att Sverige är ett föregångsland i denna fråga med hänvisning till tidigare processer. Detta säger något om förhållningssättet til bibelordet.

    Mindre bra är också resonemanget om att vänta tills alla länder var sammanpratade. Skulle SB:s ledamöter ändrat sin hållning skulle det varit svek mot den egna årskonferensen. Motsvarande på andra kanten. Skulle resolutionens innehåll kompromissats ytterligare skulle den varit meningslös som resolution.

    Riktigt bra är kärnresonemanget om den omvända hierarkin och att EBF kan ta resolutioner men samfundens frihet finns kvar, och parallellen med samfund och församlingar i Sverige.
    Detta innebär i konsekvens också ett uttalande om att det är helt okej för Svenska Baptistsamfundet att anta gemensamma hållningar och beslut(majoritetens hållning) på årskonferenser i viktiga frågor, och att det inte stör församlingarnas frihet.
    Det var just så det inte lät vid årskonferensen i våras! Då hette det att den baptistiska principen om församlingarnas frihet omöjliggör gemensamma samfundsbeslut om förhållningssätt. Och på denna grund verkade de flesta ledamöterna avslå två motioner som föreslog uttalandet att äktenskapet var för man och kvinna.
    Det är bra att Missionsföreståndaren markerar att sådana beslut är fullt godtagbara enligt baptistiska principer.

    Det är lite oklart vad Karin Wiborn menar är Baptistsamfundets hållning. Är hållningen fortfarande det som hävdades vid årskonferensen: Baptistsamfundet har ingen åsikt? Och är det det som gör oss så unika och avvikande? Jag anar här en glidning till en underliggande attityd att SB är försiktigt positiva till homosexualitet och samkönade äktenskap, då framstår resonemanget mer logiskt. Här finns utrymme för följdfrågor där man i bästa fall kan få svar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: