Skip to content

Våra Jesusbilder

06 juli 2010

I min blogg om midsommardialog skrev jag om den bild av Gud som Jesus ger oss. Jag framhöll att ”För mig är den avgörande, men knappast lättfångad”. När Thomas Forslin skriver om den hårde Jesus i senaste Sändaren ger han ett viktigt bidrag till denna svårfångade bild. Jonas Gardell ger i sin bok om Jesus en annan. Med Guds hjälp kan jag lära mig något av båda.

 Jag tror att vi alla ständigt behöver utmanas i vår syn på Jesus, eftersom den alltid – med nödvändighet –  blir förenklad.  Den liberale behöver se att Jesus kan vara mycket text- och lagtrogen; den konservative måste uppmärksamma hur liberal Jesus faktiskt är i förhållande till det som Bibeln och traditionen framhöll som väsentligt. Den postmoderne behöver få reta sig på att Jesus är så modernt rationell ibland och den moderne att han är så förmodern. Den som i evangeliet bara ser ett socialt budskap måste utmanas av Jesu betoning på bön och Andens vägledning, den kontemplative har anledning att se att barmhärtighet tycks helt avgörande på domens dag. För den som talar om det raka evangeliet är det viktigt att se det gåtfulla i Jesu sätt att uttrycka sig och för den som i evangeliet bara ser snårig komplexitet behöver det framhållas att Jesu budskap ibland tycks vara på gränsen till banalt. Den som bestämt hävdar att Jesus frikänner alla utan reservation behöver också konstatera att det bara är Jesus som i Bibeln talar om helvetet – och han verkar inte tycka att det är något problem. Förkunnare av den dubbla utgången måste uppmärksamma vilka Jesus faktiskt säger kommer hamna där.

Jag tror att vi har fått fyra tämligen olika evangelier och därmed Jesusporträtt bland annat för att bevara en ödmjukhet inför vem Jesus är.  Istället för att harmoniera sönder denna mångfald behöver vi ta den på djupt allvar.

Jag menar dock inte att vi ska avhålla oss från att landa i en personlig bild av Jesus, tvärtom tror jag det är viktigt för den som vill följa honom att ha en sådan uppfattning. Men den behöver också utmanas av andras bilder och aldrig bli så färdig att vi inte kan omvända oss.

Annonser
4 kommentarer leave one →
  1. 08 juli 2010 00:34

    Per, dina inlägg skapar mängder av sympati, för ödmjukheten att kunna lära sig något av alla, för öppenheten att sanningen finns i olika bitar hos grupper där grundtolkningen skiljer sig och för att du inte hävdar att du själv har hela svaret. Du bär fram den perfekta attityden som modern företrädare för Baptistsamfundet och jag kan tänka mig att du håvar in applåder från ledargrupperingarna.

    Ändå är din framställning ytterst problematisk. Därför att den till sin grundhållning skiljer sig så mycket från Bibelns egen, som jag uppfattar det. Evangeliet blir som ett knappt urskiljbart fartyg i den kraftigaste dimma, från fartyget framstår färden som en diffus upplevelse där farledens markeringar känns osäkra och dyker upp sporadiskt bland förrädiska grund i den gråa massan.

    Jag vill påstå, och alla som läser Nya Testamentet kan själv bedöma om jag har fel, att NT:s budskap är mycket mer frimodigt och tydligt i sin förkunnelse. Det är förmaningar och uppmuntran till tro och trohet, det är anklagelser och kritik mot avfall, det är gränsdragningar och klara besked, det är Guds tilltal och under och tecken.

    I den stora tolkningsvariation som kännetecknar SB idag kan ledarna känna uppdraget att hålla ihop allt och alla genom att legitimera och värna variationen. Men jag förväntar mig mycket mer från våra främsta evangeliska ledare och evangelister. Jag vill se trosstärkande budskap, uppmuntran att bli allt fastare i övertygelse och växa till i enad tro och kunskap om Guds rike. Jag vill höra klara uttolkningar om vad Bibelns ord säger till oss idag. Jag vill höra ledarskapet berätta om andliga gåvor i funktion och nya erövringar i Guds rike.

    Helt enkelt vill jag se ett ledarskap som verkar i samma anda som NT självt och som en fortsättning på evangeliernas ledarskap och förkunnare. Så diffus kan inte sanningen vara, så svårt kan det inte vara att se vad Jesus vill säga oss, så otydlig är inte undervisningen vi möter. För då skulle det helt enkelt inte ha blivit någon kristendom över huvud taget, ingen baptistisk väckelse på 1800-talet och inget samfund att vara ledare för.

    Så kom igen nu Per, det du skriver är så klokt, så klokt, så klokt att det knappt platsar i evangeliets dårskap. Visst går det kanske att hitta några bra tankar att spara från Gardell, Nitsche, Freud, eller t.o.m. Forslin, men släng bort de där böckerna nu. Du tillhör ju ändå bland de bästa ledarna och behöver inte fega så, kom igen nu och väck upp evangeliets kraftfulla budskap till Sveriges folk(och till baptisterna) så att det blir lite fart på skutan igen. De klassiska baptisterna väntar på dig!

    • 08 juli 2010 11:07

      Roligt att du tycker att det jag skriver är klokt. Huruvida det skapar mängder av sympati har jag dock ingen aning om, eftersom den enda reaktion jag fått är din som konstaterar att det jag skrivit är ”ytterst problematisk. Därför att den till sin grundhållning skiljer sig så mycket från Bibelns egen”. Hoppsan, det var stora ord. Du tillägger visserligen på modernt baptistiskt manér ”som jag uppfattar det”, men menar du verkligen det?

      På vilket sätt har jag förnekat ”att NT:s budskap är mycket mer frimodigt och tydligt i sin förkunnelse”? Vad jag däremot också kan konstatera är att NT:s innehåll är mångfasetterat. Lika frimodigt som Paulus bestämt hävdar att rättfärdiggörelse kommer av tro utan gärningar (Rom 4:1-5) framhåller Jakob att tro utan gärningar är helt otillräcklig (Jak 2:20-26). De utlägger t o m samma bibelord från 1 Mos 15 och drar faktiskt två – till synes – helt olika slutsatser. Är det också ”ytterst problematiskt”? För min del inte. Och visst kan jag förstå hur orden hänger ihop och kompletterar varandra utfirån sina sammanhang. Men ska vi ta Bibeln på allvar måste vi också kunna se variationen.

      Nu förstår jag att det du efterlyser är tydlig förkunnelse från mig här på bloggen. Önskemålet är noterat. Mina förkunnelseplatser har jag dock förlagt till andra sammanhang, konkreta predikstolar, seminarier och artiklar som finns att tillgå för den som vill. För den som vill läsa hänvisar jag till mitt bidrag i kompendiet Framtidens församling som finns att ladda ner på vår hemsida. Mitt senaste alster återfinns i arbetsgruppen RUTs skrift där jag skriver om Jesus som vår förebild för allt missionsarbete.

      Slutligen kommer jag inte slänga bort några böcker, varken nu eller senare. Böcker är en dokumentation av människors tro och gudserfarenheter. Varför ska jag sluta att lyssna till vad andra säger och har upplevt? Är det inte så vår tro växer och utvecklas? Det är i alla fall min erfarenhet. Närmast tänker jag på min husgrupp där bibelläsning, samtal, bön och delande av livet sammanfogas till en rik väv som hjälper mig i min överlåtelse till Jesus som herre och frälsare.

  2. 09 juli 2010 01:54

    Hej!
    Om det var stora ord vet jag inte men grejen är just att jag uppfattar att du är så otroligt mycket ödmjukare och öppnare än Nya Testamentets förkunnare och förkunnelse och jag undrar om det är nödvändigt? Du är liksom fortsättningen på NT:s ledarskap.

    Eftersom du säkert brottats med texterna på ett gediget och välarbetat sätt och varit ledd av Anden, så finns det säkert anledning för dig att gå ut med stor frimodighet om dina slutsatser till uppbyggelse för oss andra ute i stugorna. Det finns mycket i texterna som är problematiskt och du kan säkert lösa upp knutarna för många.

    Kanske fanns det mjukare alster från Paulus och de andra som inte fick komma med i NT för det var paradpredikningarna som utvaldes, vad vet jag? Men visst ser jag ett behov av samma glöd i förkunnelsen i vår tid som jag uppfattar från Bibelns tid. Och den längtan omfattar hela vårt sammanhang.

    Jag är tacksam för dina skrifter som du hänvisar till. Allt som kan göra Jesus mer trodd, känd, ärad och älskad är värt att lyfta upp och glädja sig åt.

    Diskussionen om allt som står i bokhyllan är värdefullt kan vi ju föra i något annat sammanhang. Åtminstone i min bokhylla finns det ett och annat som kan ifrågasättas.

  3. Ann Westblom permalink
    09 juli 2010 10:44

    Jag är ingen bloggläsare, men har uppmanats av min make att informera mig om vad han använder sin arbetstid till!

    Gläds över embryon till goda samtal. Anar också djup längtan efter mer av vad Gud kan och vill göra i vår egen tid.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: