Skip to content

Midsommardialog om gudsbilder

25 juni 2010

Brommadialogen lever. Ryktet om dess död är inte bara överdrivet utan direkt felaktigt. Beviset sitter jag i just nu, när jag deltar i en av Brommadialogens tre årliga arrangemang: Midsommardialog på Sjöviks folkhögskola. Det är en konferens som förenar traditionellt midsommarfirande med andakter, tolvstegsmöten, sinnesrogudstjänst och föreläsningar omkring AA:s 11:e steg: ”Vi sökte, genom bön och meditation , fördjupa vår medvetna kontakt med Gud, sådan vi själva uppfattar honom”. Drygt 80 personer från skilda bakgrunder har anmält sig till konferensen, sen kommer det ännu fler hit för att fira midsommar, av vilka en del också deltar i samlingarna. Det är en härlig blandning av människor och många goda samtal blir det.
Den del som vi fokuserar detta år är ”Gud sådan vi själva uppfattar honom”. Man kan fråga om vi kunde valt ett bredare tema. Här ryms hela grunden för vår tro och teologi. Någon kanske vill invända och säga att den intressanta frågan inte är hur jag uppfattar Gud utan hurdan han verkligen är, oavsett mina subjektiva uppfattningar. Det tål att sägas, men även om vi fick en aldrig så fastlagd bild av Gud skulle vi fortfarande vara hänvisade till min uppfattning om den bilden. Det finns ingen väg förbi vår subjektiva förståelse. Dessutom och viktigare, Gud kan man aldrig stänga in i en bild eller bekännelse. Karin Olovsdotter som föreläste på förmiddagen idag konstaterade att det i Bibeln finns mängder av gudsbilder, där vi riskerar att bara använda några, medan andra utesluts.
I mina morgonmeditationer utgår jag från den bild av Gud som Jesus ger oss, genom hela sin person och den ”händelse” han utgör. För mig är den avgörande, men knappast lättfångad. Genom Jesus har Gud fått ett ansikte som för mig är en oöverträffad bild av Gud. Men likväl säger Paulus: ”Ännu ser vi en gåtfull spegelbild, då ska vi se ansikte mot ansikte”. Dessa ord bör stämma oss till ödmjukhet när vi talar tvärsäkert om Gud.

Annonser
One Comment leave one →
  1. Thomas Forslin permalink
    26 juni 2010 01:32

    Jag skulle vilja invända och säga att den intressanta frågan inte är hur jag uppfattar Gud utan hurdan han verkligen är, oavsett mina subjektiva uppfattningar.

    Om vi fick en aldrig så fastlagd bild av Gud skulle vi fortfarande vara hänvisade till våra uppfattningar om den bilden, men det subjektiva inslaget skulle minska. Det finns ingen väg helt och hållet förbi vår subjektiva förståelse men ju mer Gud blir uppenbarad och beskriven för oss, av Fadern, Sonen eller den Helige Ande, så minskar vårt utrymme att förstå honom fel. Om vi inte har fått någon kunskap om Gud så blir våra gissningar vida och spridda, men ju mer uppenbarelsen når oss, ju närmare sanningen kommer vi.

    Gud kan man stänga in i en bild eller bekännelse om man vill beskriva olika aspekter av hans väsen, precis som Jesus ofta gjorde. Även om, som du skriver, vi når långt ifrån ända fram.

    Kristendomen är framväxt i världen utifrån en stor informationsoptimism. Gud har genom Jesus uppenbarat för oss vem han är. Han har stigit ner till oss för att tala om vem han är och vad han vill och bett oss sprida budskapet vidare. Den Helige Ande är med oss och påminner oss om allt som Jesus sagt. Vi vittnar om det vi har sett och hört. Jesus sa: Tvivla inte, utan tro!
    Nya Testamentet synes mig fullt av troshjältar som på Guds uppdrag uttalar sig tvärsäkert om Gud. Ett trosvisst och välgrundat budskap med viss ödmjukhet kan väl vara ett bra motto.

    Men en sådan samling som du bevistar fyller säkerligen också sin viktiga funktion på sitt sätt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: